don't worry, be.. HAPPY
andrea ser ut att ha amputerat tan da hon nar hon halsade pa lisa pa sjukhuset tidigare idag passade pa att be dem kolla pa ett sar hon haft ett tag och som inte var sa roligt. nu ar henens storta omgiven av bandage och ungefar tre ganger sa stor som i vanliga fall.
lisa har nu atervant fran sjukhuset, men ar fortfarande inte helt fri. far inte vistas i varken sol eller skugga (alltsa endast inomhus) och skall besoka sjukhuset aven imorgon for dropp och mediciner.
jaa. mycket kan man saga om vietnam, och sakert om varden har ocksa, men dom tar ens problem pa storsta allvar iallafall.
sa. en liten rapport innifran den byggnad dar vi bada spenderat en hel del tid de senaste fyra dagarna:
skoterskorna kan valdigt lite engelska. men de ler, hela tiden. och de ar snalla. och forsiktiga. och efter ett tag larde de sig faktiskt viktiga ord som pain och hurt och food och lite annat smatt och gott.
doktor son, som vi gissar driver kliniken, ar en trevliga man som kan prata engelska. han ar valdigt bra pa att stalla diagnoser. garna manga samtidigt. men vi tror faktikst att han kan sin grej.
nagonting de verkar gilla har ar dropp. det ar tydligen bra mot allt. vilket aven det formodligen ar sant eftersom lisa mar batter (sen kan det ju bero pa antibiotikan ocksa.. kanske..)
de serverar bra mat pa kliniken ocksa. man far skriva pa en liten lapp vad man vill ha och sen vips sa far man det. vallagat och smakrikt.
sumam sumarum ar vi nojda med varden i vietnam.
rubriken ar vad lakaren sa till lisa nar hon fragade litre om sitt tillstand och forsakringen och sant. lite skillnad mot en doktor vi traffat tidigare under resan som avslutade meningen med sexy istallet for happy. de ar seriosa har alltsa.. :)
sa. nu hoppas vi snart kunna fokusera pa var resa igen!
och till alla er dar hemma kan vi halsa att vi mar bra och planerar att fortsatta gora det framover ocksa! :)
lisa har nu atervant fran sjukhuset, men ar fortfarande inte helt fri. far inte vistas i varken sol eller skugga (alltsa endast inomhus) och skall besoka sjukhuset aven imorgon for dropp och mediciner.
jaa. mycket kan man saga om vietnam, och sakert om varden har ocksa, men dom tar ens problem pa storsta allvar iallafall.
sa. en liten rapport innifran den byggnad dar vi bada spenderat en hel del tid de senaste fyra dagarna:
skoterskorna kan valdigt lite engelska. men de ler, hela tiden. och de ar snalla. och forsiktiga. och efter ett tag larde de sig faktiskt viktiga ord som pain och hurt och food och lite annat smatt och gott.
doktor son, som vi gissar driver kliniken, ar en trevliga man som kan prata engelska. han ar valdigt bra pa att stalla diagnoser. garna manga samtidigt. men vi tror faktikst att han kan sin grej.
nagonting de verkar gilla har ar dropp. det ar tydligen bra mot allt. vilket aven det formodligen ar sant eftersom lisa mar batter (sen kan det ju bero pa antibiotikan ocksa.. kanske..)
de serverar bra mat pa kliniken ocksa. man far skriva pa en liten lapp vad man vill ha och sen vips sa far man det. vallagat och smakrikt.
sumam sumarum ar vi nojda med varden i vietnam.
rubriken ar vad lakaren sa till lisa nar hon fragade litre om sitt tillstand och forsakringen och sant. lite skillnad mot en doktor vi traffat tidigare under resan som avslutade meningen med sexy istallet for happy. de ar seriosa har alltsa.. :)
sa. nu hoppas vi snart kunna fokusera pa var resa igen!
och till alla er dar hemma kan vi halsa att vi mar bra och planerar att fortsatta gora det framover ocksa! :)
Kommentarer
Postat av: Johan
Ni är la för goa....
/Johan
Postat av: Christensen
haha låter som d går bra tjejor:D
här hemma har vår solen hittat fram! och konserterna börjat rulla igång, keeep going!
Postat av: Bengta
Goa, var ordet. Vad tror ni om att skriva en handbok om sjukvården i Asien? Känns väldigt lovande för en förälder att höra att ni har tänkt att må ba ett tag framöver.......... :):)
Trackback
