into the wild
vi befinner oss for tillfallet i en liten stad som heter Thana Rata och ligger i Cameron Highlands. vi akte en svangig och allt annat an bekvam bussfard pa fyra timmar for att komma hit. men det var det mer an vart. den har platsen ar allt som K.L inte ar. och vi alskar det!
vart forsta intryck av stallet var att har fanns mycket jordgubbar, och manga hus som har en valdigt alpstugeliknande arkitektur. senare fick vi aven erfara att kvallarna och framforallt natterna ar valdigt kalla. trodde aldrig att vi skulle behova ha pa oss sapass mycket klader i det har landet, eller i din har varldsdelen.
igar gick vi ut for att ga pa en liten nyborjartrekk och med var vanliga tur traffade vi en hjalpsam man som visade oss till Robinson Falls, dar var trekk skulle borja. mannen helle Khali och visade sig jobba som guide, men han hade inga manniskor att guida dagen till ara utan, gick ut for en egen liten traningsrunda. for ovrigt sa trekkade han varje dag, da alskar man verkligen sitt jobb. iallafall sa blev han helt plotsligt varan guide, alldeles gratis. och vi som gick runt och vantade pa haken.
han plockade passionsfrukter och andra bar och frukter som vi inte minns namnen pa at oss, visade oss vaxter och djur, och tillverkade fina armband och en krona av rotting, som han hogg ner med sin maschete.
snygg huvudbonat av lov och machete. och man skulle se serios ut.
snyggare huvudbonad i rotting. andrea ar djungelns drottning.
det ar sa vackert har, dvs. naturen. efter att ha gatt i djungeln i tre timmar trodde vi att vi skulle vara trotta, men helt arligt var vi piggare an innan. det ar sant naturen gor for en. vi behover lite lugn och ro och vila efter vara storstadsstrapatser.
djungel nar den ar som vackrast.
vi bestamde oss iallafall for att ga ut pa en riktig djungeltrekk foljande dag, idag alltsa, och bokade en guide via vart guest house travel agency. och vem visade sig vara varan guide? Khali, saklart, vem annars?
idag har vi vandrat och framforallt klattrat runt i djungeln, i dryga 7,5 timmar. stundtals var det otroligt jobbigt. vi besteg ett berg, men det var inte bara att gora.. tank dig att hoppas skridskohopp upp for fontinbacken i tva timmar. det har var jobbigare. vi kommer aldrig mer att klaga over ett spinningpass pa friskis eller sportlife. men vi hade ju iofs inte sa mycket annat att valja pa an att hela tiden forstatta ga. for det ar helt klart inte acceptabelt att bli slagen i djungeltrekking av en 65-arig man. tyvarr visade det sig att vi blev det, for han verkade aldrig bli trott.
dessutom talade han om att hollandare ar lata, och aven malayer. vi tva daremot var valdigt valtranade och fit, enligt honom! sa nasta gang nar vi kommer tillbaka, efter massvis av hard traning i Sverige, ska vi springa uppfor berget. nan som ar sugen?
Flyga ar livet.
Flyga med oppen mun ar annu roligare.
Te, te och ater te.
Jag ar en teodlare av hogsta rang.
Supertrekkarn!
Vilka härliga bilder - men var är Khali?
/Johan
Hej!
Tack för en spännande reseskildring.Vi väntar på fortsättningen. Ha det så bra!
Kramar mormor och morfar
Är ruggigt sugen på löpningsvandring i djungeln! :D
Va kul att kunna läsa om er igen. Har saknat det. Men den där sjukdomen tycker jag att ni skall akta er för i fortsättningen!!!! Och Lisa grattis i efterskott.